Tuesday, August 24, 2010

Kulturell orättvisor

Om man sitter på ett tåg med en irakier bredvid sig och denne är sjukskriven och pratar hela tiden i mobiltelefonen istället för att oroa sig inför framtiden, då kan man antingen vara avundsjuk eller förbannad. Hur kan han vara så oberörd av att han inte har uppgifter och uppdrag som väntar på honom vid ankomsten hem. Den andra känslan är att vi tillåter honom att vara sjuk fast till synes frisk. Det går fortfarande att använda det svenska sjukförsäkringssytemet på det sätt som det inte meningen. Har man diskbråck kan det leda till att man kan vara fri att göra vad man vill och se till att man inte får ont.

Men den reflektionen tynar bort vid anblicken av de 105 forskare som fulla av nyfikenhet lyssnade i går på Skärgårdsutflykten till Waxholm och tillbaka. De var - med Larry Thibos från Indiana i spetsen, helt betagande i deras egen värld av ögats brytkraft och brytningsfel. Min vän Jörgen Gustafsson hade jag inte träffat på fyra månader och det är en äkta göädje av återseende mellan oss. Skönt att ha en riktig kompis som man kan driva projekt med.

Nu ska sova, sövd av långa haranger av irakisk arabiska..

Sunday, August 22, 2010

Utdrag ur måndagens tal på EMVPO på skärgårdskryssningsfartyget

After many years of marriage you think you know each other from bottom and up and the opposite. Everything is clear.

But for us researchers or adventurers this is not the case. You always think there are new things to discover, new islands to visit and new topics to bring up for breakfast. If I would tell you that I have a blind friend, and I mean real blind, not American blind, and that he is reading his own book in the audio version without seeing the text, you would know what I mean. Everything is possible if you just use some imagination.

“Since my macula does not work for the last 42 years, I looked up some other friends called cones in the peripheral part of the retina, and asked them if they would like to take over the work from the guys who resigned. They said yes, but with one condition: they needed more magnification as the density was lower out in the countryside of the retina. Now, it works, and after some years training I know where my favourite spot is located and what to do, and I can even teach others in the same situation to do the same thing according to their retinal feature and personal needs”.

But you know what surprised me? When I met researchers, some of them rather nice, and found that they use words I cannot understand. Preferred Retinal Locus was their name of the new village in the countryside of the retina…. So I found myself another profession: research interpreter.

I translated PRL to the more understandable abbreviation BRA, Best Retinal Areas, and I assure you: we, the normal ones, enjoys that since it gets a functional meaning..

Now I can See Bad and Feel Good. I am not any longer one of the poor guys, I am rich enough to be free to say and think what I like. So if you meet a person with 20/400 in BCVA don’t call him or her blind. Call us by their real name and tell us who you are since we don’t recognize your tired face. We are not even patients, since patients are persons suffering. We are your best friends, since without our interesting retinas you would have to find other BRAs to study.

On the other hand, I appreciate a lot that you are sitting here tonight. This is the nice archipelago ere located and I would like to say to you: Thanks for giving the visual mystics a thought or two, but remember. I am not your Ginny pig, I am your friend, and if you want to know anything about my problem, ask me. Don’t ask my doctor, since he or she only knows about my retina. The expert of the retina is the person who owns it. Right? Or left!

The cooperation between the aware research person and the researcher will in the future lead to a much more interesting reading process of the oh so boring articles you present all the time. No pictures, no stories from real life. Just lots of numbers and figures… How can you sound so passionate all day long when the results are so hard to understand?

LOOKING THROUGH THE EYES OF LOVE
Melissa Manchester

Please, don't let this feeling end,
It's ev'rything I am,
Ev'rything I wanna be;
I can see what's mine now,
Finding out what's true,
Since I've found you
Lookin' through the eyes of love

Now I can take the time,
I can see my life
As it comes on shining now;
Reachin' out to touch you,
I can feel so much,
Since I've found you
Lookin' through the eyes of love.

And now I do believe,
That even in a storm, we'll find some light;
Knowin' you're beside me,
I'm alright.

Please, don't let this feelin' end,
It might not come again;
And I want to remember
How it feels to touch you;
How I feel so much,
Since I've found you
Lookin' through the eyes of love.

Dalai Lama

In this short walk of life, we have had our share of joy,. Let us hope to meet again in the youth of our next life.

Politiskt inspel - är det här roligt att läsa?

Lands-stinget - en politisk nybörjares visioner inför framtiderna

Om landstinget vore ett flygbolag, där tonvikten läggs på passagerarna, då är det mycket lättare att se var tonvikten ska ligga för att framgången ska fungera. Både när det gäller organisation och bemötande.

Det som skiljer är att landstinget inte är konkurrensutsatt. Det är ett monopol, men konkurrensen finns inbyggd i det politiska systemet, men de båda blockens förslag är väldigt lika. Om man istället för att prata om ambulanshelikoptrar som politiskt slagträ sätter sig i en sådan och ser det hela med nya perspektiv lite ovanifrån:

Om klinikerna är butiker i en fackhandelskedja där kundernas tillfredställelse räknas som prio ett. Där landstingets kanslis enda uppgift är att underlätta och stödja god vård.

Om man vill skapa arbetsglädje och rättvisa bland medarbetarna.

Om värdegrunden i organisationen på riktigt utgår från patienterna/kunderna. Då behövs inga divisioner i en överorganiserad landstingsvärld. Då behövs inte ett överbefolkat landstingshus.

Vad tror ni om de här tankarna? Med några korta ord:

Landstingsledningens slimmade serviceorganisation kunde flytta in i de lokaler som lämnas på Centralsjukhuset när de nya husen är färdiga . Nära produktionen - det skapar trovärdighet mellan utförare och uppdragsgivare. Fler tjänster från administrationen kunde då användas i och för vården.

Landstinget består av tre sjukhus, primärvård och tandvård. Resten är stöd till de här funktionerna. Inget annat.

De tre sjukhusen får istället var sin vårdchef eller sjukhusdirektör. En duktig administratör och ledare med ekonomisk kompetens och medicinsk uppbackning fick ett tydligt uppdrag med egen budget.

Varje klinik får en klinikchef och ekonomifunktion. Primärvården får en egen chef i landstinget och på kansliet finns en beställarkompetens av de privata verksamheterna - utanför primärvårdens kontroll. Tandvårdens långa erfarenhet av konkurrensutsättning från privattandläkarna hos Praktikertjänst kan tjäna som förebild för de nya vindarna på vårdcentralerna. Köerna blir överkomliga om några år när man får och kan erbjuda vård på kundernas villkor. Man kommer att svara i telefon när man vill ha kontakt.

Det blir roligare att arbeta och utveckla sin egen verksamhet - privat eller offentlig. Jämställdheten skulle aktivt förbättras. Sjukvård ska vara offentligt finansierad men vi som betalar ska ställa krav.

Om det sker en aktiv omfördelning från kansliverksamhet till vård. Om antalet chefer minskar. Många skickliga vårdarbentare ägnar sig för lite åt patienter, det som dom utbildats till. Det är sjukt. Det som är friskt är att göra de som arbetar med och för patienterna till sjukvårdens hjältar - det ska ge bonus och inflytande.

Om de tre sjukhusen får en friare roll men tuffa mål och samarbetar på kliniknivå mellan sjukhusen. Om primärvården lär av tandvården. Om de privata alternativen trivs i en intensiv kontroll från oss som betalar, skattebetalarna. Om servicen från kansliet (vårdutvecklingen, datasystemen, vetenskapligt stöd och fastigheterna) fungerar, då kan också lojaliteten hos de anställda och rättvisan mellan olika yrkesgrupper öka.

Det är med stor respekt man ser hur sammanhållningen mellan och inom de politiska blocken har utvecklats. Men leder det till en förändring inför framtiden? Idag har Värmland ett minskande invånarantal, åldrande befolkning och en ekonomi i balans i landstinget - är det inte då man ska ta de lite större greppen? Är det inte då man blir lite liberalare i sina värderingar om alla människors lika värde och olika behov? Är det inte nu vi har råd att spara på administration och satsa på vård?

Krister Inde
På landstingslistan för Folkpartiet

Wednesday, August 11, 2010

Det mörka Sverige - en blind fläck

Avsaknaden av professionell yrkesrehabilitering är mycket besvärande för magkatarren. Varför förstår man inte behovet?

Upphandlingarna runtom i landstingen är mräkliga. Nu får man bara ett av alla de system som finns. Det är som om det bara skulle gå att köpa Volvo i Sörmland och SAAB eller Ford i Skåne.

Så fungerar inte världen, kära upphandlare!