Thursday, February 18, 2010

Familjen, släkten, klanen, kyrkan och pengarna - det är mellanöstern!

I Jordanien delar man in människor i två kategorier som inte används så ofta i Sverige. Det är religion och religion. Den nästa indelningen utgår från familjen. Om man har en stor familj med mycket släkt så kommer det så småningom att handla om klaner. En sådan klan är förstås kungafamiljen, men de är i sin tur i allt gott de vill göra beroende av goda relationer till de välbeställda klanerna. En sådan är familjen MANGO MED SVENSKA RÖTTER PÅ MÖDERNET. En annan sådan är familjen Moacher och en tredje familjen Oweiss. Det utmärkande med flera av dessa är att de är kristna och på det sättet delar rikedom och religionstillhörighet. I mitt arbete i Jordanien är det av största vikt att få stöd av Mango, Moacher och Oweiss för att kunna tillhandahålla hjälpmedel för i första hand synskadade barn.

Så här har det fungerat i vårt projekt som vi kallar Vision Enabling och har till mål att starta en eller två syncentraler. Presidenten eller rektorn på JUST, universitetet i Irbid stöder projektet till 100 % tillsammans med sin högra hand vice presidenten Ahed. Presidentens namn är Wajih Oweiss och han har sin egen vingård och äger marker i Aston utanför Amman. Där spenderade jag hela onsdagseftermiddagen för att besiktiga en riktig doers hobby, att med hjälp av fem egyptier bygga upp sin dröm: egna plantor, egna bassänger för bevattning och ett eget utsökt vin. Wajih Oweiss träffade jag också på en tillställning hemma hos familjen Mouasher. Alltså Oweiss och Mouasher ”go well together”. Idag mötte jag den i hjärtat trevliga svenska prinsessan Majda tillsammans med sin bästa väninna från Hällefors, Dorte Mango. Så där kan man hålla på…Idag har vi öppnat ett konto för de privata donatorerna som vill stödja att barn och vuxna utan medel och tillhörighet till de här familjerna kan få sina optiska hjälpmedel utan eller till en mycket låg kostnad.

Nu sitter jag här i Amman och väntar på att flyget ska gå tillbaka till Göteborg via Frankfurt. Jag tänker på alla de som funnits i min närhet de här två veckorna: Fedwa fran Zarka i sin jelbab. Iman, optikern som anslöt idag med sin enorma ambition och de sura optikerna som försvann….de kan inte åka 10 mil bil utan sina föräldrars välvilja….eller sin mans….enär hon är i nionde veckan. Här är barn viktigare än jobbet även om man i övrigt är helt frisk. Nader, Ali och Abed från skolorna för synskadade barn tillsammans med Muhammed som inte vet varför han ser dåligt - fina killar. De vill ha det här jobbet till klockan ett på dagarna sedan vill de jobba med något annat privat. Heltidslönen för lärare ligger på cirka 1500 till 2000 så man måste ha ett jobb till. Särskilt Ahed som har trillingar via den vanliga IVF-behandlingen.

Men det viktigaste: nu är projektet på banan och om sju veckor ska ett antal av åka till Sverige….vi får se hur många som får åka.

No comments:

Post a Comment