Politiskt inspel - är det här roligt att läsa?

Lands-stinget - en politisk nybörjares visioner inför framtiderna

Om landstinget vore ett flygbolag, där tonvikten läggs på passagerarna, då är det mycket lättare att se var tonvikten ska ligga för att framgången ska fungera. Både när det gäller organisation och bemötande.

Det som skiljer är att landstinget inte är konkurrensutsatt. Det är ett monopol, men konkurrensen finns inbyggd i det politiska systemet, men de båda blockens förslag är väldigt lika. Om man istället för att prata om ambulanshelikoptrar som politiskt slagträ sätter sig i en sådan och ser det hela med nya perspektiv lite ovanifrån:

Om klinikerna är butiker i en fackhandelskedja där kundernas tillfredställelse räknas som prio ett. Där landstingets kanslis enda uppgift är att underlätta och stödja god vård.

Om man vill skapa arbetsglädje och rättvisa bland medarbetarna.

Om värdegrunden i organisationen på riktigt utgår från patienterna/kunderna. Då behövs inga divisioner i en överorganiserad landstingsvärld. Då behövs inte ett överbefolkat landstingshus.

Vad tror ni om de här tankarna? Med några korta ord:

Landstingsledningens slimmade serviceorganisation kunde flytta in i de lokaler som lämnas på Centralsjukhuset när de nya husen är färdiga . Nära produktionen - det skapar trovärdighet mellan utförare och uppdragsgivare. Fler tjänster från administrationen kunde då användas i och för vården.

Landstinget består av tre sjukhus, primärvård och tandvård. Resten är stöd till de här funktionerna. Inget annat.

De tre sjukhusen får istället var sin vårdchef eller sjukhusdirektör. En duktig administratör och ledare med ekonomisk kompetens och medicinsk uppbackning fick ett tydligt uppdrag med egen budget.

Varje klinik får en klinikchef och ekonomifunktion. Primärvården får en egen chef i landstinget och på kansliet finns en beställarkompetens av de privata verksamheterna - utanför primärvårdens kontroll. Tandvårdens långa erfarenhet av konkurrensutsättning från privattandläkarna hos Praktikertjänst kan tjäna som förebild för de nya vindarna på vårdcentralerna. Köerna blir överkomliga om några år när man får och kan erbjuda vård på kundernas villkor. Man kommer att svara i telefon när man vill ha kontakt.

Det blir roligare att arbeta och utveckla sin egen verksamhet - privat eller offentlig. Jämställdheten skulle aktivt förbättras. Sjukvård ska vara offentligt finansierad men vi som betalar ska ställa krav.

Om det sker en aktiv omfördelning från kansliverksamhet till vård. Om antalet chefer minskar. Många skickliga vårdarbentare ägnar sig för lite åt patienter, det som dom utbildats till. Det är sjukt. Det som är friskt är att göra de som arbetar med och för patienterna till sjukvårdens hjältar - det ska ge bonus och inflytande.

Om de tre sjukhusen får en friare roll men tuffa mål och samarbetar på kliniknivå mellan sjukhusen. Om primärvården lär av tandvården. Om de privata alternativen trivs i en intensiv kontroll från oss som betalar, skattebetalarna. Om servicen från kansliet (vårdutvecklingen, datasystemen, vetenskapligt stöd och fastigheterna) fungerar, då kan också lojaliteten hos de anställda och rättvisan mellan olika yrkesgrupper öka.

Det är med stor respekt man ser hur sammanhållningen mellan och inom de politiska blocken har utvecklats. Men leder det till en förändring inför framtiden? Idag har Värmland ett minskande invånarantal, åldrande befolkning och en ekonomi i balans i landstinget - är det inte då man ska ta de lite större greppen? Är det inte då man blir lite liberalare i sina värderingar om alla människors lika värde och olika behov? Är det inte nu vi har råd att spara på administration och satsa på vård?

Krister Inde
På landstingslistan för Folkpartiet