Tredje besöket i Amman och Jordanien. Intensiv föreläsning med docenten Gustafsson, optikern från Småland, mni gode vän och vapendragare. Nathalie Bussieres har ett hjärta av guld och ett temperament utan termostat. De 14 studenterna kommer från Jordanien, utom Hanan som är palestinsk från Betlehem. Vi gjorde vad vi kunde för att de skulle begripa det vi ville: att synsvaga barn inte är blinda. 80% av barnen i Marka har användbara synrester, men precis som i Sverige på 60- och 70-talen så gör man dem blinda genom punktskrift och noll koll på ”expanding visual reach”. Men det ska vi ändra på.
Jag åkte hem med två goda förhoppningar: Irbids och JUSTs optikerutbildning får en syncentral dit människor kan få hjälp och studenter utbildning. Skolan i Marka skulle kunna bygga ut sin low vision-avdelning genom att anställa optiker…
Nu får vi se vad prins Raad kan göra åt sitt Higher Council och vad general secretary dr Amal svarar på våra propåer om att göra just det, se till att 80% av barnen kan få ny pedagogisk inriktning - med synträning och optik. Fortsättning följer i februari, och då ska vi också jobba med att landminorna kommer bort i Irak och Jordanien, vilket är ett livsverk för ett antal hundra människor. Självklart måste dock först situationen i Irak förbättras innan man kan gå in och göra marken säker att gå på. Vem är det som vill förstöra vår jord, vår enda tillgång? Vad gör kriget med oss?
Vi kommer att starta en privat fond tillsammans med en mamma till en synskadad flicka. Lina Mouacher litar jag på, och Indenova och Olivia kommer också att bidra så att barnen kan få sina hjälpmedel nästan utan kostnad. Från Sverige och Hong Kong.
No comments:
Post a Comment